SÅ MANIPULERAS ETT VAL:

FALSKA NYHETER, HACKNINGAR OCH TWITTER-ROBOTAR 

publicerades 14 oktober 2017

De senaste valen i Europa och USA har plågats av fulspel och falska uppgifter.

Ryska trollfabriker köpte annonser på Facebook och riktade mot amerikanska väljare, Angela Merkel attackerades av twitter-robotar och de fejkade nyheterna om Emmanuel Macron letade sig ända upp till presidentvalsdebatten.

Om ett år är det val i Sverige. Aftonbladet har granskat  metoderna som förstör den öppna debatten  – och kan dessutom visa hur de redan börjat komma hit.

Text: Martin Schori. Illustrationer: Fredrik Persson

En våg av falska nyheter

Hillary Clintons kampanj ”finansierades av muslimer”. Donald Trump kan inte vara rasist för han är en affärsman. Familjen Clinton är ”seriemördare som kommer våldta hela landet”.

Budskapen kom från de afroamerikanska rapparna Williams and Kalvin, som drev en Youtube-kanal under den amerikanska valrörelsen.

 

Eller gjorde de verkligen det?

Efter att utredare kontaktat Facebook med misstankar om att duon var en del av en rysk propagandakampanj stängdes kontot ned. Även Youtube tog ner kanalen efter att uppgifterna publicerats i medier.

Utredningen mot rapduon är inte klar. Men att Ryssland försökt påverka det amerikanska valet är väldokumenterat. Den ryska kampanjen tycks ha haft två syften: dels att öka splittringen i samhället, dels att påverka förtroendet för själva valsystemet eller speciella kandidater, för att få väljarna att stanna hemma eller rösta på Donald Trump. Amerikanska forskare talar om att ”knuffa på” (engelska ”nudge”) åsikter i känsliga frågor för att förstärka strömningarna.

 

De som utreder rysk inblandning i det amerikanska valet – och om Donald Trumps kampanj hade något samröre med ryssarna – har den riktat allt större fokus mot de sociala medie-jättarna Facebook, Google och Twitter.

Det var kanske bara en tidsfråga. Facebook, som tidigare avfärdat anklagelser om att fejkade nyheter på plattformen avgjorde valet som ”en galen idé”,  har erkänt att man låtit Facebooksidor med kopplingar till en (ö)känd rysk trollfarm, Internet research Agency, köpa annonser för närmare en miljon kronor under valkampanjen.

Annonserna, som marknadsförde inlägg eller artiklar, nämnde sällan någon av de två presidentkandidaterna. Istället försökte de elda på motsättningar inom den amerikanska väljarkåren, inom ämnen som  etnicitet och feminism. I vissa fall har man utgett sig för att vara muslimska organisationer, i andra fall har man spridit fullfjädrad rasism. Några har varit positiva till hbtq-personers rättigheter, andra har varnat för ”gaylobbyns” inflytande.

En av Facebook-sidorna som ingick i nätverket, ”Blacktivist”, riktade annonser som tog ställning för rörelsen Black Lives Matter mot  amerikaner i Baltimore och Ferguson, städer som skakats av motsättningar efter polisvåld mot svarta.

– De försökte så split och skapa kaos, säger den demokratiske politikern Mark Warner.

Den 21 maj 2016 drabbade demonstranter mot ett moskébygge samman med motdemonstranter i Houston, Texas. Men det var ingen amerikansk grupp som uppmanat till demonstrationen – det var ryska agenter. Och motdemonstranterna? Även dem hade uppmanats dyka upp via ett event, och annonser, från ryska Internet research agency.

 

En miljon kronor kanske inte låter så mycket i sammanhanget – Trump och Clinton lade sammanlagt åtta miljarder kronor på digital marknadsföring under valet – men Facebook beräknar att man kunnat nå så många som 100 miljoner amerikaner. Och Trump vann valet med en sammanlagd marginal på 78 000 röster i tre swingstater. Stater som var hårt ansatta av både Trumps sociala medier-initiativ ”Project Alamo” (läs mer om det här) – och ryska Internet research Archive. De två kampanjerna har många likheter i hur de använde sig av Facebooks annonssystem och utredare i USA försöker nu ta reda på om det fanns något informationsutbyte mellan Trumps stab och ryssarna.

Att skapa och sprida falska annonser på Facebook är dock inte svårt.

Vem som helst kan starta en sida, skriva falska inlägg och för en blygsam summa nå ut till valfri målgrupp på några minuter.

Men Ryssland behövde ofta inte köpa spridning. Inläggen var så kontroversiella att publiken spred dem vidare själva – i massor. Enligt en rapport har de inlägg som skapats av endast sex av de hundratals ryska fejkkontona 19,1 miljoner interaktioner (alltså, antalet gånger någon lajkat, delat, kommenterat inläggen).

Till sin hjälp hade man också hundratals sajter med falska eller missvisande nyheter. En hel del av nyheterna härstammade från hackningen av det demokratiska partiets mejlserver, som enligt amerikanska myndigheter utfördes av gruppen Fancy Bear, kopplad till den ryska underrättelsetjänsten.

Falska nyheter plågade även det franska valet i våras.

Enligt Oxford University var så många som var fjärde nyhet som delades i sociala medier under den franska valrörelsen i våras baserade på missvisande fakta.
Inte heller här låg det några missuppfattningar eller slarvfel bakom de falska nyheterna. De spånades fram på olika forum på nätet, inte bara av fransmän.
En svensk användare på forumet 4chan föreslog till exempel att nätkrigarna skulle sprida ryktet om att Macron hade en affär med sin styvdotter. ”Det har redan förekommit uppgifter om att Macron är homosexuell, så idén om att han är pervers är redan planterad i folks medvetanden”, skrev personen.

Just det förslaget verkar inte ha fått något större genomslag. Men de falska uppgifterna om att Macron hade tillgångar i skatteparadis lyckades bättre. Ryktena trummades systematiskt i kommentarer på artiklar och forum. Ofta med samma ordföljd (för att optimera Google-rankingen). I vissa fall länkade man till medier som avfärdat de felaktiga påståendena, för att få ännu större spridning. En metod som enligt forskning kan vara mycket effektiv: vår hjärna har svårt att komma ihåg att något är falskt, det initiala budskapet fastnar ändå.

Uppgifterna blev så spridda att de togs upp i presidentvalsdebatten. En ilsken Macron svarade med dementier och polisanmälan, men trollens mål var redan uppnått: han tvingades prata om ryktena och de väckte engagemang. Ingen rök utan eld.

Skulle det här kunna hända i Sverige nästa år?
Fake news-fabrikerna är redan igång.

Sajten left4photo.com startades förra året och sprider hårt vinklade nyheter och inlägg via Facebook-grupperna ”Vi som tror på SD och Sveriges framtid”, ”Jimmie och Sverigedemokraterna räddar Sverige” och ”Svenska Opinionsundersökningar”. Tillsammans har grupperna drygt 40 000 följare. Men de når långt fler än så. De 500 inläggen, som också delats på en rad andra främlingsfientliga Facebook-sidor, hade i början av oktober nått en potentiell räckvidd på nästan 18 miljoner.

I augusti bytte sajten namn och adress, till rapport24.com. Genomslaget är fortfarande enormt.

 

Kapade Twitter-konton

”Breaking: Två explosioner i Vita huset och Barack Obama är skadad”. Tweeten, från den respekterade nyhetsbyrån Associated Press, hann bara ligga ute i några minuter innan den togs bort. Men den orsakade ändå stor skada. Inte minst på Wall Street, där Dow Jones-börsen föll 143 punkter. ”Tweeten som kostade 139 miljarder dollar”, summerade den brittiska tabloiden Daily Mail.

AP kunde senare berätta att kontot kapats.

– Informationssäkerhet och påverkan behandlas ofta som två olika frågor men det här exemplet visar hur tätt sammankopplade frågorna är, och bör behandlas, säger Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan.

It-säkerhet associeras ofta med skydd mot attacker mot myndigheter eller företag där syftet är att skada eller stjäla information. Att kapa ett twitterkonto är långtifrån lika avancerat – en inloggning kräver oftast bara ett enkelt lösenord – men kan, likt exemplet ovan, få enorma konsekvenser. I sin årsrapport kallar Säpo bristande it-säkerhet för ”den största risken för samhället och totalförsvaret”.

”Den högre graden av digitalisering leder till större sårbarhet samtidigt som hotet ökar. Gapet mellan hot och skydd växer vilket Säkerhetspolisen bedömer som mycket oroande”, skriver Säpo.

Vem som låg bakom kapningen av AP-kontot, som skedde år 2013, är inte känt. Men enligt USA:s försvarsdepartement använder sig ryska hackare systematiskt av Twitter-kapningar. Till exempel fick 10 000 anställda inom det amerikanska försvaret personligt skräddarsydda meddelanden på Twitter, där de uppmanades att klicka på en länk. Om användaren gjorde det hamnade hen på en server som sedan installerade ett program som möjliggjorde att hackarna fick åtkomst till telefonen – och Twitter-kontot.

Under valkampanjen 2016 hackades ett flertal Twitter-konton, som sedan användes för att sprida propaganda. Ett exempel är Rachel Usedom, en ung amerikanska som brukade twittra om sitt collegeliv, men som slutade göra inlägg år 2014. Två år senare började hon plötsligt pumpa ut länkar till ryska läckor.

 

Steg för steg: Så skapas en ”fake news”-kampanj:

1. Starta en sajt och skriv några fejkade nyheter.

2. Skapa eller hacka ett antal Twitter-konton som sprider artiklarna vidare. Skapa ett fejkprofiler på Facebook som gör likadant

3. Köp (fejk)följare till dina konton på svarta marknaden för att ge dem legitimitet/trovärdighet.

4. Använd twitter-botar för att retweeta och kommentera inläggen du gjort. Använd välkända hashtags som till exempel #svpol för att spamma dem. Då får du både ut ditt eget budskap, samt kan dränka de andra perspektiven i en flod av kommentarer. Eller så skapar du nya hashtags, som du genom botar gör så pass populära att de trendar på Twitter.

5. Låt fejkprofiler på Facebook göra detsamma. Köp kommentarer på dina Facebook-inlägg och därefter likes på kommentarerna, så att de får bättre placering.

 

Twitter-botarna anfaller

Twitter är översvämmat av falska konton. Till skillnad från Facebook kräver inte Twitter att den som registrerar kontot är en riktig person.

Detta har öppnat upp för Twitter-botarna. En bot är något förenklat ett program som konstruerats för att automatiskt genomföra någonting.

En Twitter-bot kan programmeras för att automatiskt tweeta, lajka, retweeta eller skicka meddelanden. Därför är de ett av valmanipulatörernas favoritvapen, eftersom de kan:
• Automatisera spridandet av budskap
• Spamma hashtags och diskussioner så att det andra perspektivet drunknar i bruset eller för att få det att se ut som att ”alla” har samma åsikt i en fråga, trots att det kanske bara är en liten grupp som egentligen tycker så.
• Som fejkföljare till andra konton, för att de ska se mer populära ut och därmed ge ett sken av legitimitet

Forskare vid Universitetet i Kalifornien har kommit fram till att var femte tweet som handlade om politik och som skrevs under perioden 16 september till 21 oktober 2016 härstammade från botar.

FBI utreder nu ett nätverk av ryska botar som ska ha spridit miljontals inlägg från kontroversiella sajter som Infowars, Breitbart och ryska statskontrollerade kanalen RT via Twitter och Facebook under det amerikanska valet. Inläggen, som i princip alltid var anti-Hillary eller pro-Trump, tycks ha varit som mest aktiva när Trump var i blåsväder, enligt sajten McClatchy.com.

När Twitter-botarna var klara med den amerikanska valrörelsen tog de sig an den tyska.

Många av de identifierade botarna som spred pro-Trump-budskap under det amerikanska valet dök plötsligt upp igen som hårdföra motståndare till Angela Merkel.

– Det finns många bevis för att det pågår ett försök att massivt attackera Merkel, inklusive botar. Många konton som tidigare var pro-Trump deltar nu i anti-Merkel-debatten, sa statsvetaren Simon Hegelich till Bloomberg.

Ett exempel är EylinHurt. Efter att ha twittrat ut dussintals negativa artiklar om Hillary Clinton bytte ”hon” efter attacken i Berlin fokus på Merkel. Kontot är nu avstängt och alla tweetsen borta.

Twitter-botar har också använts för att försöka minska förtroendet för själva valsystemet. 48 timmar före vallokalerna i Tyskland öppnade började det cirkulera uppgifter på Twitter om att valet skulle riggas. En person som utgav sig för att vara vänstersympatisör ”avslöjade” att hon jobbar som valarbetare och såg fram emot att ogiltigförklara extremhögerpartiet AfD:s valsedlar.

Inlägget – vars budskap är falskt, kontots profilbild är stulen från en pakistansk kvinna – fick stor uppmärksamhet i AfD-kretsar. De spreds också vidare av ett välkänt ryskt botnätverk, enligt tankesmedjan Atlantic Council.

Vem som startat botarna är inte alltid enkelt att veta. Men för den som är villig att betala finns oändliga möjligheter. Den japanska antivirusjätten Trend Micro släppte nyligen en rapport där man kartlagt ett stort antal ryska och kinesiska ”byråer”, som erbjuder sig att skapa, sprida och manipulera nyheter i den riktning som kunden vill.

Är du under granskning av en envis journalist? För 55 000 dollar, eller drygt 400 000 kronor, kan du köpa en paketlösning för att misskreditera din granskare, med falska nyhetssajter och Twitter-konton som bas. Då ingår också hundratusentals artikelkommentarer, retweets, och fejkföljare under en hel månad.

Låter det som ett skräckscenario?

Det pågår varje dag i Mexiko, där drogkarteller köper twitter-botar som smutskastar och hotar journalister och människorättskämpar. En kvinnlig journalist har berättat att hon fick 20 000 hotfulla omnämnanden på Twitter – under en enda dag.

Vem var det som addade?

Trots att Facebook förbjuder falska profiler fanns det år 2015 runt 170 miljoner falska konton i nätverket. Många av de har skapats av tjänster som säljer dem till företag för en spottstyver. Oftast för att företaget ska framstå som mer populärt än vad det egentligen är.

Men även politiska intressen kan ha användning för fejkprofiler.

Inför det tyska valet raderade Facebook ”tiotusentals” falska profiler som burit sig ”misstänkt” åt.

Även denna metod verkar redan ha kommit till Sverige. Metros Viralgranskaren kunde nyligen visa hur fejkkonton sprider propaganda i flera svenska högerextrema grupper.

Fejkkonton kan alltså användas för att sprida egna budskap eller kommentera och lyfta andras.

– En vanlig metod är också att spamma kommentarsfält med åsikter, för att det ska se ut som att ”alla” tycker lika, när det i själva verket är en liten organiserad grupp som står för åsikten, säger Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan.

Kontona kan dessutom användas för att kartlägga meningsmotståndare, politiker och militärer.

Inför det franska valet i våras ska ryska underrättelsetjänsten ha skapat ett 20-tal falska profiler på Facebook och närmat sig medarbetare till Emmanuel Macron.

Profilerna utgav sig för att vara vänner till medarbetarnas vänner och målet ska ha varit att få fram inloggningsuppgifter eller att plantera virus som i sin tur kunde leda till att få fram känsliga uppgifter.

Kan ”fake news” och bottar avgöra ett val?

Detta är bara några verktyg som används för att påverka valrörelser, både av inhemska aktivister och utländska intressen.

Det finns så klart fler metoder, som att manipulera vallängder eller hacka mejlservrar.

Inför USA-valet skickade någon ut sms med budskapet att det numera går att rösta via telefonen. Det var inte sant. Syftet var att få folk att stanna hemma från vallokalerna och istället lägga sin (värdelösa) röst genom telefonen.

Samtidigt används en del mer ”traditionella” metoder, genom exempelvis hot mot journalister och politiker samt spionage.

Men hur effektivt är det? Kan fake news vinna val?

– Vi har inte sett några exempel på att fake news och andra typer av påverkan lyckats vinna ett val. I USA såg vi en massiv påverkan med syfte att undergräva förtroendet för valsystemet, antagligen för att man trodde att Hillary Clinton skulle vinna och för att man därmed ville undergräva hennes seger, säger Sebastian Bay, ansvarig för MSB:s projekt för att möta påverkan mot valet 2018.

Men som bekant var det Trump som vann. Mycket tack vare hans digitala kampanj, i alla fall om man får tro hans egen stab.

Aftonbladet har tidigare berättat om ”Project Alamo”, som i korthet gick ut på att Trump-kampanjen samlade in extremt stora mängder data om 220 miljoner amerikaner, via Facebook. Sedan delade man upp alla i små målgrupper – och bombarderade dem med specialanpassade och riktade fake news-artiklar via Facebooks annonssystem.

Annonserna var så kallade dark ads, riktade annonser mot utvalda målgrupper som enbart mottagarna ser. Detta annonsformat har skapat en het debatt i USA och Storbritannien, eftersom de är svåra att granska då ingen annan än mottagaren ser dem. Sedan politiker hotat med hårdare lagstiftning kring politisk annonsering ska Facebook  genomföra en rad åtgärder, bland annat tvinga Facebooksidor att lista de politiska annonser som köpts samt vilka de har riktats till. Men exakt hur de nya reglerna kommer se ut i verkligheten, och hur de ska definiera politisk reklam, är oklart.

Den här typen av ”dark ads”, som används hyfsat flitigt i näringslivet och anses vara mycket effektivt för att sälja produkter och tjänster, har även svenska partier och politiska aktörer börjat använda.

En undersökning från Online Privacy Foundation visar också att dark ads faktiskt kan påverka folks åsikter.

Propaganda är inget nytt, men desinformation i sociala medier är det. Och det är något som vi måste hantera och bemöta, enligt Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan:

– Ska man ha en fungerande demokratisk dialog måste man veta vilka olika perspektiv som finns. Men också vilka som ligger bakom dem, säger han.

Tyska myndigheter har i efterhand konstaterat att även om ryska botnätverk var aktiva så lyste den befarade ryska inblandningen med sin frånvaro under valet. En teori är att medan myndigheterna i USA försökte tiga ner de ryska hackningarna, pratade tyska motsvarigheten högt om sin beredskap.

Men varför skulle Ryssland bry sig om ett val i ”lilla” Sverige?

– Ryssland har redan påvisat ett intresse för debatten i Sverige. Vi har ett viktigt geografiskt läge vid Östersjön och en lång historia gentemot Ryssland. Sverige är också medlem i EU och har en relation till NATO. Slutligen ser jag en allmän rysk strategi att ge bränsle till splittringar och samhällsutmaningar i bland annat europeiska länder då detta minskar möjligheten att agera en samlad motvikt till bland annat rysk utrikespolitik. Sverige är en pusselbit i denna helhet, säger Björn Palmertz.

Förekommer det rysk inblandning i det svenska valet?

– Det är för tidigt för att dra den slutsatsen. Men många andra länder säger att det finns starka indikationer på att det funnits det hos dem. Bara det borde räcka för att vidta åtgärder.

 

Så upptäcker du en Twitter-bot:

1. Aktivitet. Gör kontot hundratals inlägg om dagen, varje dag, året om?
2. Anonymitet. Saknar kontot information om ”personen” bakom det?
3. Vidarebefodran. Retweetar kontot främst andras inlägg?

Är svaret på alla frågor ”ja”, är sannolikheten stor att det handlar om en bot.

Källa: Atlantic Council

Fotnot: I en tidigare version av artikeln uppgavs fel antal delningar för de ryss-sponsrade Facebook-sidorna.